Vi är, och vår värld är, i grunden egentligen en mirakulöst
väl fungerande organism. Med en livsförutsättning i att vara total balans,
harmoni och välorganiserad befriande läkekraft.
Vi tror vår storhet är vår manipulativa förmåga, vår
forskning och vår vetenskap. Det är den vi tror vi ska korrigera oss själva och
världen med. När tex inte våra kroppar tål vårt leverne och den ohälsosamma mat
vi äter. Så går vi in och försöker ändra våra kroppar och våra naturliga
förutsättningar. När djurliv och natur stör oss eller till synes ger oss någon
form av vinning, så går vi in och tar över.
Men vad vet vi om den balans som redan är? Ser vi så
stort, så övergripande vitt och brett
att vi kan ta över kontrollen av det som redan har förutsättningen att vara
fantastiskt precis som det är?
Om vi backar undan med vår kontroll och låter balans, harmoni
och helande få utrymme och ta plats. Om vi ger oss själva tillåtelse att få
ingå i en helhet i stället. Vad skulle hända då?
Jag tror, att när vi satsar på vår egen balans och harmoni,
och inte längre vill stå i vägen för vår egen befrielse och läkeprocess. Då kan
vi sakta börja förstå vilka fantastiska varelser vi faktiskt är, och hur fint
vi egentligen passar in i denna underbara värld.
Marie
